Nya regler kräver drönarkort

Nya regler kräver drönarkort

Från och med den 1 januari 2021 började nya drönarregler gälla. Nu behöver man ett drönarkort för att få flyga.

Detta för att säkerheten kring drönarflyg skall kunna bibehållas.

Det kan också krävas att du skaffar tillstånd för själva drönaren beroende på storlek och vikt.

På transportstyrelsens hemsida kan du läsa allt du behöver veta och det är även där du går den teoretiska utbildningen och tar drönarkortet.

Här hittar du den: drönarsidan

Flight controller till racerdrönare

Flight controller till racerdrönare

Valet av flight controller till sin drönare kan var svår med alla varianter som finns på marknaden. Det finns inte så mycket rätt eller fel utan den skall passa applikationen man bygger helt enkelt. Man behöver veta sitt behov innan man skaffar sig en.

Det finns några olika storlekar men standar är med fästhål 30,5X30,5mm som passer det flesta ramar. Skall man bygga en drönare med return-to-home funktion behöver flightcontrollern ha kompass och barometer. Detta går att lägga till externt men lika bra att köpa en som har allt man behöver från början så slipper man extra vikt. Just för return-to-home behövs även en GPS och den är alltid extern och kopplas in till flight controllern via en av UART-kontakterna.

I detta fall var jag ute efter en flight controller till min Armattan Marmotte som skall bli en FPV-racerdrönare och då behövs varken kompass eller barometer. Däremot är det najs om den kan kopplas direkt till DJIs air unit utan att jag skall behöva löda en massa och då hittade jag denna flight controller från Diatone Inovations: MAMBA 405DJI

Den har alla nödvändiga funktioner och lite därtill. Denna variant såldes även som ett stack med PDB (power distribution bord) och ESC (electric speed controller) i ett. Fartreglagen (ESC) är på 50A vardera och kommer räcka väl till mina motorer.

Jag kommer inte använda DJIs radiosystem så DJIs airunit kommer bara agera sändare för digitalvideo och info från flight controllern till DJI FPV googles.

Lär dig av en youtuber

Lär dig av en youtuber

En hobby med drönare och modellflygplan är en både teknisk, praktisk och teoretisk hobby. Man behöver ha koll på mycket inom elektronik, mekanik, aerodynamik, programmering och inte minst förstå sig på konstruktionerna man håller på med.

Helt klart lär man sig allt eftersom men det finns väldigt många duktiga youtubers som delar med sig sin kunskap.

Här listar jag några av mina favoriter:

Joshua Bardwell

Detta är en kille som kan det mesta om racerdrönare och det som hör där till. Han har många förklarande videos från det enklaste till det mest avancerade. Han lär dig hur programvaran till drönaren fungerar, hur du programmerar den och varför det fungerar som det gör.

RamyRC

Ramy bygger och flyger stora modeller av airliners. Han är otroligt duktig på att bygga så av honom kan man lära sig olika byggtekniker. Jag skulle gissa att hans stora intresse ligger i just byggandet och inte så mycket i själva flygandet. I min mening överdrivs hållfastheten i konstruktionerna vilket resulterar i väldigt tunga modeller. Han hade nog vunnit på att bygga lättare modeller som då inte behöver den styrka som dem han bygger idag. I vilket fall så blir modellerna helt otroliga.

FliteTest

Ett gäng killar som började med att filma olika små projekt och som idag har vuxit till en hel verksamhet. De har köpt ett stort hus som de gjort till en stor modellflygverkstad med alla tänkbara verktyg och maskiner. Utanför har de vad jag tror är en golfbana de köpt som nu används som testflygområde. Mest roliga projekt att titta på och få inspiration ifrån.

RCLifeOn

En svensk kille som gör roliga videos om sina olika projekt. Jordnära och väldigt underhållande. Duktig på det tekniska och finurlig när det gäller nya projekt. Inte så mycket lärande men en kul inspirationskälla.

Lars Christensen

En dansk kille som jag lärt mig det mesta av när det gäller Fusion360. Ett cadprogram som är fantastiskt att konstruera i. En 3-d printer är nästan ett måste när man sysslar med denna hobby. Lars lär dig det du behöver för att komma igång med att printa dina egna delar.

Drone Film Guide

Den här kanalen tar upp olika filmtekniker för att hjälpa dig få till riktigt bra drönarfilmer. Allt från hur du bör flyga till hur du får till redigeringen av dina filmer.

Point of interest med Mavic Pro

Point of interest med Mavic Pro

Programvaran för att styra DJIs drönare är så användarvänlig den kan bli. Det finns massor av olika modes att använda sig av. Ett av dem är point of interest där man får drönaren att av sig själv hålla fokus på ett visst objekt. Man kan sedan välja med vilken hastighet och åt vilket håll drönaren skall röra sig samtidigt som objektet alltid befinner sig i mitten av bilden. När vi var i alperna tog vi liften upp till en av topparna i Saalbach och gick en av vandringslederna som går mellan topparna. På följande film är några av klippen filmade med detta mode, bland annat det där vi befinner oss högst upp på en av topparna.

Flight controller (FC) så fungerar den

Flight controller (FC) så fungerar den

När jag började med RC flyg i slutet på nittiotalet fanns det inga flight controllers eller speciellt avancerad utrusning att bestycka flygtygen med. En enkel radiomottagare och analoga servon var det man fick nöja sig med. Drönare var det ingen som sysslade med då de utan dagens teknik hade varit helt omöjliga att flyga.

Idag gör tekniken att både flygplan och drönare kan flyga utan speciellt mycket input från en pilot.

Som nybörjare idag kan man i förväg bestämma (med rätt utrustning) hur mycket ”flyghjälp” man vill ha från en dator ombord. Man kan t.ex bestämma att lutningen åt ett visst håll inte kan överskrida en viss vinkel, att flygplanet eller drönaren rätar ut sig när man släpper spakarna. Detta gör det nästan omöjligt att krascha.

Den stora skillnaden mellan stabiliseringssystemen som sitter i flygplan och drönare är att drönarens system är mångt mer avancerat.

När det gäller flygplan har piloten full kontroll över motorns hastighet och stabiliseringssystemet sköter rodren med hjälp av gyron.

I en drönare är det flight controller som sköter motorernas hastighet. Flight controllern är konfigurerbar och programmeringsbar för att passa i olika sorters drönare. När en pilot t.ex vill att drönaren skall flyga framåt så ges spakutslag framåt. Flight controllern ger då de olika motorerna rätt rotationshastighet för att detta skall ske. För en kort stund börjar de bakre motorerna snurra lite snabbare och de främre något långsammare så att drönaren börjar luta.

Flight controllern läser av sitt läge med hjälp av gyron och accelerometer flera tusen gånger i sekunden och skickar därefter signaler till motorerna som ändrar varvtalet för att bibehålla stabilitet och samtidigt få önskad effekt från pilotens input.

Många flight controllers tillåter flera så kallade flightmodes som enkelt väljs med en switch på sändaren. Ett exempel på en fler-modes setup (i detta fall 3) kan vara att i läge 1 stannar drönaren helt när spakarna släpps med hjälp av GPS-positionering, accelerometer och barometer, i läge 2 låses maximal lutning till ett visst gradtal som gör det omöjligt för piloten att slå runt och i läge 3 ges piloten full kontroll. Med hjälp av en sådan setup kan man i situationer där man ”tappat bort sig” enkelt slå över till läge 1 där drönaren stabiliserar sig själv och stannar på stället.

Wizzard 220 nya motorer, DJI Air Unit del 2

Wizzard 220 nya motorer, DJI Air Unit del 2

Sådär! Då var det klart :)

Uppgraderingen blev riktigt lyckad! Flyger hur bra som helst och är riktigt kul att flyga. Bara att byta från 3S till 4S gör väldigt mycket. De nya motorerna låter trevligare och bilden i DJIs system är i en klass för sig. En ny sak till är att mottagaren bytts ut till en Spekrum 4651t med telemetri så nu kan den skicka info till radion om te.x signalstyrkan vilken kan vara trevligt när man flyger en bit bort.

De bakre stagen printades med inkapslade muttrar så de sitter ordentligt, antennhållaren för DJIs antenner printades i flex så att de är lite mer hållbara vid "eventuella" krascher ;)

Har haft lite problem med radions räckvidd när mottagaren suttit inuti och antennerna pekat snett bakåt, tror att de hamnar i skugga av kolfiber-ramen lite för ofta. För att råda bot på det konstruerades den övre plattan med en hållare där bak samt en tillhörande liten specialanpassad låda för radiomottagaren. Det käcka med detta är att mottagaren enkelt kan tas av när drönaren skall packas ner i transportväskan vilket gör att det får plats två drönare :)

Hållare för LiPo-batteri

Hållare för LiPo-batteri

I ett av mina flygplan har jag konstruerat en 3D-printad hållare för lipo-batteriet som kan låsas steglöst i olika lägen. Detta för att lätt kunna ändra tyngdpunkten och på så sätt även flygegenskaperna. Ett väl balanserat flygplan är som lättast att flyga men i bland vill man inte ha det enkelt :)

Ett något framtungt flygplan är inte direkt svårfluget men är svårare att få in i spinn och vid landning kan det hända att höjdrodret inte räcker till med en noslandning som följd. Att flyga med ett framtungt flygplan är inte speciellt kul och bjuder oftast inte på några överraskningar.

Ett något baktungt flygplan däremot blir mer instabilt och går lättare i spinn och kräver mer av piloten. Ett väldigt baktungt flygplan kan bli helt omöjligt att flyga. Det jag ville åstadkomma var att hamna precis på gränsen för stabilt och ostabilt. Detta för att kunna göra vissa konstflygmanövrar som annars inte är möjliga.

Hållaren består av två delar vari den ena batteriet sitter fast och den andra är fastlimmade i flygplanskroppen. Den övre delen glider i ett spår och går att låsa med en stor platt skruv som är integrerad i den delen batteriet sitter. Enkel och effektiv konstruktion :)

Transportväska för drönare

Transportväska för drönare

Att få med sig allt som behövs när man skall ut och flyga kan vara lite bökigt. Att skaffa sig en transportväska är därför något jag verkligen rekommenderar. Jag köpte en sådan som är fylld med skumplattor som man själv anpassar för innehållet. Det kan vara en god idé att i förväg planera vad som skall få plats och hur man tänkt att det skall ligga i väskan. Sedan ritar man ut på skumplasten och tar bort materialet så att innehållet passar.

I väskan jag har finns det nu plats för:

  1. Två racerdrönare
  2. En sändare
  3. DJI Googles + batteri
  4. 4st drönarbatterier
  5. extra propellrar
  6. lite olika verktyg och reservdelar

Hade ryggsäck och påsar innan väskan införskaffades och det var mångt mycket krångligare att komma åt det man behövde. Skulle man vilja planera om uppläggningen i väskan finns nya skumplattor att köpa som tillbehör.

Lär dig flyga RC på iMac med spektrum dx9

Lär dig flyga RC på iMac med spektrum dx9

Som nybörjare av modellflyg eller drönarflyg kan det vara en smart idé att investera i en simulator som man lär sig grunderna i. Till Windows-baserade datorer finns det en hel del olika att välja mellan men till Mac är utbudet inte så stort. Med det sagt så är de som finns riktigt bra så misströsta inte. Aerofly RC8 heter den som enligt mig är bäst när det gäller modellflyg. Många olika modeller och inställningar. Grafiken är väldigt realistiskt och känslan är riktigt bra!

För racerdrönare finns också flertalet simulatorer och den jag har fastnat för heter Velocidrone. Den har stöd för multiplayers så att du kan tävla mot andra. Många olika drönare att välja mellan och man kan anpassa drönarnas specifikationer som man vill. Det finns många färdigbyggda banor men man kan också bygga sina egna vilket är en kul detalj, kanske man vill bygga upp sin egna trädgård för att träna innan man ger sig på den i verkligheten.

För att kunna använda en simulatorn behöver man ha någon sorts sändarkontroll som går att koppla till datorn, antigen en dedikerar kontroll dom är gjord för simulatorer eller en riktig sändare med USB eller en dongel som kan kopplas till datorn. Vi kör med spektrums dx9 radio samt spektrums dongel ws1000.

Ta kort med din drönare

Ta kort med din drönare

Om man har införskaffat sig en drönare är det ju väldigt enkelt att börja ta en massa foton och filmer. Man bör dock hålla tungan rätt i mun när man sedan vill visa upp dessa! Många har åkt dit helt enkelt för att man inte vet vad som gäller. Generellt sätt skall man alltid ansöka om spridningstillstånd hos lantmäteriet för bilder och filmer man tar.

Man får inte sprida bilder på skyddsobjekt så som militära anläggningar, fängelser, hamnar m,m.

En enkel regel är att man själv skall kunna urskilja vad det är för byggnader som kommer med på fotot eller filmen samt att dessa inte är ett skyddsobjekt. Om man till exempel tar ett kort där horisonten kommer med kan man ju lätt räkna ut att det är svårt att se så långt och man kan därför inte vara säker på om något otillåtet kommer med.

Bilder med horisonten synlig måste alltid få tillstånd innan publicering. Ett undantag för krav om publiceringstillstånd är bilder med bostäder, allmänna byggnader och vägar likt bilden ovan.

« Till start