Filament för 3-d utskrifter

Filament för 3-d utskrifter

Med en 3-d skrivare hemma kan man välja att skriva ut i en uppsjö olika sortera filament

Några av de vanligaste är PLA, ABS, HIPS, PETG, och Nylon. Sedan finns det en del som är blandade med tex metallspån som gör dem elektriskt ledande, eller de som är blandade med träspån som gör att de får både ett utseende samt materialmässiga likheter med trä.

PLA (biopolymer polylaktid): Det vanligaste materialet Lämpar sig för saker för hemmabruk. Enklare modeller, estetik före hållbarhet. Nedbrytbart och miljövänligt jämfört med andra plastmaterial. smälter vid redan 180 grader.

  • Hållfasthet 2
  • Flexibilitet 1
  • Utskriftstemp 180-220

ABS (Acrylonitrile butadiene styrene): Lämpar sig för funktionella produkter som behöver tåla lite mer. Tål att exponeras för högre värme än PLA. Ger ifrån sig giftiga gaser vid användning och kräver god ventilation. Kräver också uppvärmd platta och omgivning för att inte warpa vid printning.

  • Hållfasthet 3
  • Flexibilitet 2
  • Utskriftstemp 220-259

HIPS (High Impact Polystyrene): Används oftast som support till andra material om man har en dual-extruder printer. Liknande ABS i utskriftsinställningar. Löses upp i ”limonen”

  • Hållfasthet 3
  • Flexibilitet 1
  • Utskriftstemp 225-245

PETG (Polyethylene Terephthalate + Glykol): Samma ämne som våra vanliga PET-flaskor är gjorda av fast med tillsatsen glykol. Populärt filament. Lämpar sig för detaljer. Starkare än PLA, vattenavvisande FDA godkänt. Kräver höga utskriftstemperaturer. Inte nedbrytbart men återvinningsbart.

  • Hållfasthet 4
  • Flexibilitet 3
  • Utskriftstemp 230-250

Nylon (Polyamide eller PA): Mycket starkt filament som lämpar sig till produkter som skall utsättas för mycket stress. Ganska svårt att skriva ut med, kräver uppvärmd platta och gärna omgivning för att inte warpa sig för mycket. Behöver förvaras mycket torrt då det ör hygroskopiskt och tar upp fukt från luften väldigt lätt.

  • Hållfasthet 5
  • Flexibiliet 3
  • Utskriftstemp 245-275
Prusa mk3 3d-printer

Prusa mk3 3d-printer

När man håller på med en hobby som rc-flyg (modellflyg och racerdrönare i mitt fall) eller någon annat lite pyssligt är de väldigt behändigt med en 3-d skrivare som kan skriva ut reservdelar när det behövs, och det kommer att behövas reservdelar! I alla fall om man håller på med racerdrones. Fick en Prusa mk3 av min sambo för ett par år sedan och den har inte stått och dammat precis. Har skrivit ut en drös med tillbehör till min mavic såsom förlängda landningsfötter, solskydd för kameran, batterihållare m.m. Byggde en drönare helt från scratch med kamera och gps. Nästan alla fästen till all teknik är 3-printad. På bilden är det egentligen bara armarna man ser som inte är printade utan utskurna ur kolfiberark.

Ja, en 3-d printer är någon jag verkligen kan rekommendera! Även om man inte håller på med någon hobby så är det väldigt behändigt att kunna skriva ut saker till hemmet. Jag använder nästan uteslutande PLA-filament till mina utskrifter då det räcker gott för det jag gör. Det finns en hel uppsjö av olika filament för olika användningsområden men PLA-räcker gott för en nybörjare. Det finns en del sidor med färdiga produkter t.ex www.thingiverse.com men roligast är ju att rita själv. Använder sketchup för det är den programmet jag kan men hade gärna använd något mer avancerat om jag kunnat. Många andra använder sig av fusion 360 som är mycket mer användbart om man är duktig på det.

3-D printad spinner

3-D printad spinner

Idag fick min Prusa jobba lite igen. En liten micromodell som blivit liggandes fick en ny spinner. Helt vanligt PLA utskrivet med standardinställningar och 0,2mm lagerhöjd. Har haft en hel del olika märken av PLA men har fastnat för add:north filament som jag tycker funkar väldigt bra.

Jag fick rita lite och modellen blev lite snyggare :) Varför en spinner då? Jo såklart för att minska luftmotståndet och för att få ett jämnare luftflöde ut mot propellerbladen. Ingen racermodell dock, ration mellan vikt och drag är ca 1:1 när batteriet är fullt. Kör ett 2S 200mah så det är ett litet ett. Motor, mottagare och servon är av samma typ som sitter i E-flights micromodeller (Spektrums grejer). Modellen har ett vingspann på 535mm, vingyta på 5,5 dm2 och en vikt på 75g. Detta ger en vingbelastning på 13,6g/dm2.... att jämföra med en boeing 747 som kan ha en vingbelastning på... 74kg/dm2!

Sopwith pup modell

Sopwith pup modell

Sopwith pup är ett biplan (två vingar i höjdled) som flögs under första världskriget. En trevlig typ som lämpar sig bra för modellflyg.

Planet på bilden är en väldigt enkel modell och styrs endast med höjd och sidoroder. Som motor används en fyrtaktsmotor som går på metanol blandat med ricinolja.

Motorhuven är gjuten i glasfiber efter att en form tagits fram. Modellen är klädd i ett färglöst tygliknande material som drar ihop sig när man värmer på det. Efter det är tyget klart för att målas.

Detta exemplar har inte flugit på flera år utan hänger som prydnad i taket.

Racerdrone för nybörjare

Racerdrone för nybörjare

Köpte mig en Eachine wizard x220 för att börja köra lite drönare på ”riktigt”. Den stora skillnaden mellan att flyga en racerdrönare och en drönare från t.ex DJI är att du bestämmer själv vilka begränsningar den skall ha genom programmering av flightconrollern. En Mavic från te.x DJI, den kan du inte flyga upp och ner. Den kommer tillbaka av sig själv om du skulle förlora kontakten. Den lutar aldrig mer än ett visst antal grader hur mycket du än drar i spakarna. Den undviker till och med objekt som är i vägen. Det gör INTE en racerdrönare, den flyger dit du styr den, punkt. Ofta rakt ner i backen. Det krävs en hel del träning för att bemästra konsten att styra en sådan här manick. Det finns som tur är en hel del olika simulatorer att ladda ner och öva på. Det rekommenderas starkt. Sedan är det väldigt bra att läsa på en hel del innan. Man kommer behöva lära sig programmet Betaflight eller Cleanflight för att programmera sin flightcontroller. Själv kollade jag mycket på youtubern Joshua Bardwell: https://www.youtube.com/user/loraan Han har filmer om det mesta gällande drönare, mycket lärorikt.

DJI Osmo pocket

DJI Osmo pocket

Välkommen till hemmavideoprouktgänget! Som ett komplement till Mavicen gick jag och köpte en DJI Osmo pocket. Vilken liten härlig krabat! Filmar i 4k med en stabilisering som är i klass med proffsutrustning! I alla fall för en som mig. Lite knepigt att få färgkorrigeringen att matcha Mavicen men det går! Då jag filmar i D-log med Mavicen och med D-cinelike med pocketen skiljer sig utgångsmaterialet sig åt och behöver korrigeras för att matcha varandra i post-production. Det finns massor av duktiga redigerare som visar hur man gör på youtube och då jag själv inte är någon expert brukar jag leta upp någon bra video och följa instruktionerna. Efter tillräckligt många redigeringar kanske det sätter sig :) Kan varmt rekommendera denna kamera som trots sin storlek filmar fantastiskt bra. Men som alltid med små sensorer lämpar den sig för film i dagsljus. I dåligt ljus är det svårt att få till något bra så om man vill filma i mörker med en stabiliserande produkt får man klättra några prissteg och kanske köpa sig en DJI Ronin och sätta dit sin favvorkamera som klarar tuffa ljusförhållanden.

Här är en bra förklaring om vad D-log är:

Lipo batterier

Lipo batterier

Den vanligaste sorten av batteri som används inom drönar och flyghobby är litiumpolymerbatterier. Dessa har en hög energitäthet och kan både laddas och urladdas med hög ström. Förmågan att ladda ur är oftast mycket högre än laddningsförmågan. Det finns många olika tillverkare och här är det idé att köpa något välkänt och inte det billigaste. Dessa batterier är väldigt känsliga och vid fel handhavande kan batteriet till och med bli farligt.

Ett överladdat batteri kan svälla och det som händer då är att en mycket explosiv gas bildas och går det för långt kan det självtändas med en ordentlig eldslåga som följd. Köper man en drönare från något känt fabrikat medföljer en laddare som är anpassad för drönarens batteri. Bygger man egna drönare och köper separata batterier är det viktigt att man även köper en ordentlig Lipo-laddare med balanseringsfunktion så att batterierna laddas på rätt sätt. Ett Lipo-batteri är uppbyggt av separata celler som har en nominell spänning på 3,7 Volt var. Man brukar prata om 1-cells, 2-cells, 3-cells osv. Ett 3-cells batteri har en nominell spänning på 3,7Vx 3, dvs 11,1 V.

På batteriet anges även ett C-värde som står för hur snabbt batteriet kan laddas ur. Har man ett batteri på 1000mah med ett C-värde på 10 är den högsta belastningen som batteriet klarar 1000xC-värdet, alltså 10000mA = 10A. När man laddar batteriet är det säkraste att ladda med 1C dvs 1 gånger batteriets kapacitet. I föregående exempel skulle batteriet då laddas med 1A. Ett 2000mah batteri skall laddas med 2A osv.

En cell är helt fulladdad när den når 4,2V. Försöker man få i ännu mer kommer cellen ta skada och bli farlig. Därför är det viktigt att laddaren håller koll på varje cell för sig när batteriet laddas, därav den speciella Lipo-laddaren. Det är även viktigt att inte tömma cellerna för mycket då de tar skada om de når en för låg spänning (3V). De flesta lipoladdare kommer inte ladda ett batteri som har kommit ner under 3V av säkerhetsskäl. Ett sådant batteri är förstör och skall kasseras. Lite enkelt förklarat så ökar motståndet i batteriet då spänningen blir för låg vilket medför att temperaturen ökar när batteriet sedan skall släppa ifrån sig energin. Detta kan leda till för hög temperatur och ett exploderande batteri.

De flesta applikationer som använder sig av lipo-batterier har en inbyggd säkerhetsfunktion som gör att batteriet inte kan laddas ut för mycket. Motorerna stannar helt enkelt innan spänningen blir för låg.

Lär dig av en youtuber

Lär dig av en youtuber

En hobby med drönare och modellflygplan är en både teknisk, praktisk och teoretisk hobby. Man behöver ha koll på mycket inom elektronik, mekanik, aerodynamik, programmering och inte minst förstå sig på konstruktionerna man håller på med.

Helt klart lär man sig allt eftersom men det finns väldigt många duktiga youtubers som delar med sig sin kunskap.

Här listar jag några av mina favoriter:

Joshua Bardwell

Detta är en kille som kan det mesta om racerdrönare och det som hör där till. Han har många förklarande videos från det enklaste till det mest avancerade. Han lär dig hur programvaran till drönaren fungerar, hur du programmerar den och varför det fungerar som det gör.

RamyRC

Ramy bygger och flyger stora modeller av airliners. Han är otroligt duktig på att bygga så av honom kan man lära sig olika byggtekniker. Jag skulle gissa att hans stora intresse ligger i just byggandet och inte så mycket i själva flygandet. I min mening överdrivs hållfastheten i konstruktionerna vilket resulterar i väldigt tunga modeller. Han hade nog vunnit på att bygga lättare modeller som då inte behöver den styrka som dem han bygger idag. I vilket fall så blir modellerna helt otroliga.

FliteTest

Ett gäng killar som började med att filma olika små projekt och som idag har vuxit till en hel verksamhet. De har köpt ett stort hus som de gjort till en stor modellflygverkstad med alla tänkbara verktyg och maskiner. Utanför har de vad jag tror är en golfbana de köpt som nu används som testflygområde. Mest roliga projekt att titta på och få inspiration ifrån.

RCLifeOn

En svensk kille som gör roliga videos om sina olika projekt. Jordnära och väldigt underhållande. Duktig på det tekniska och finurlig när det gäller nya projekt. Inte så mycket lärande men en kul inspirationskälla.

Lars Christensen

En dansk kille som jag lärt mig det mesta av när det gäller Fusion360. Ett cadprogram som är fantastiskt att konstruera i. En 3-d printer är nästan ett måste när man sysslar med denna hobby. Lars lär dig det du behöver för att komma igång med att printa dina egna delar.

Drone Film Guide

Den här kanalen tar upp olika filmtekniker för att hjälpa dig få till riktigt bra drönarfilmer. Allt från hur du bör flyga till hur du får till redigeringen av dina filmer.

Tesla cybertruck i miniformat

Tesla cybertruck i miniformat

Drönarbyggandet har legat på is ett tag i väntan på Caddx nya kameraprodukter. Funderar på att bygga en liten rackare i 2,5-3” storlek. Kanske blir till vintern! 3-D skrivaren har fått jobba lite under tiden med diverse småprojekt. Senast blev det en modell av Teslas omtalade cybertruck som blev en present till kusinbarnet. Jag hittade en modell på thingiverse som även fanns i redigerbart filformat för fusion 360. Ritade om en hel del för att få den mer praktisk som leksak. Fungerade, kullagrade hjul, förbättrad passform, bättre funktionalitet på bakluckan och jalusi.

Hjulen gjordes om så att fälg och däck separerades till två olika objekt. Köpte ett nytt extremt flexibelt filament som jag printade däcken med. Resultatet blev väldigt bra med riktig gummikänsla. Provade att printa dem i PLA från början, men att köra med mönstrade hårda däck på ett hårt golv var inte trevligt för öronen. Med däcken printade i mjukt material blev ljudet näst intill obefintligt! Lek på bara! 🙂

Stabilisera din drönarfilm

Stabilisera din drönarfilm

Att bygga en egen drönare från scratch är kul men kräver en hel del finurligheter för att fungera bra. Dagens drönare är så bra att det egentligen inte finns någon anledning att försöka sig på att bygga en själv men det är ju så kul! Ett måste om man vill filma från en drönare i rörelse är att stabilisera kameran. Enklast är att fästa kameran i en 3-axlig gimbal.

Har man som jag en 3-d printer blir det genast mycket enklare om man vill konstruera en själv. I detta fallet hade jag en GoPro Session som jag tänkte använda och printade en anpassad hållare.

Gimbalen är av enklare modell och har fästs mellan landningsställen under drönaren. Gimbalen fungerar genom att man fäster ett 3-axligt gyro på den delen som kameran sitter. Gyrot skickar signaler till programvaran på gimbalens kort om sin position som i sin tur skickar signaler till de tre motorerna som ser till att hålla gyrot i samma position hela tiden oavsett hur själva infästningen rör sig.

När drönaren lutar åt något håll kompenserar motorerna i gimbalen så att kameran hela tiden håller sig stabil oavsätt flygläge.

Resultatet blir en jämn och fin video.

Lär dig flyga RC på iMac med spektrum dx9

Lär dig flyga RC på iMac med spektrum dx9

Som nybörjare av modellflyg eller drönarflyg kan det vara en smart idé att investera i en simulator som man lär sig grunderna i. Till Windows-baserade datorer finns det en hel del olika att välja mellan men till Mac är utbudet inte så stort. Med det sagt så är de som finns riktigt bra så misströsta inte. Aerofly RC8 heter den som enligt mig är bäst när det gäller modellflyg. Många olika modeller och inställningar. Grafiken är väldigt realistiskt och känslan är riktigt bra!

För racerdrönare finns också flertalet simulatorer och den jag har fastnat för heter Velocidrone. Den har stöd för multiplayers så att du kan tävla mot andra. Många olika drönare att välja mellan och man kan anpassa drönarnas specifikationer som man vill. Det finns många färdigbyggda banor men man kan också bygga sina egna vilket är en kul detalj, kanske man vill bygga upp sin egna trädgård för att träna innan man ger sig på den i verkligheten.

För att kunna använda en simulatorn behöver man ha någon sorts sändarkontroll som går att koppla till datorn, antigen en dedikerar kontroll dom är gjord för simulatorer eller en riktig sändare med USB eller en dongel som kan kopplas till datorn. Vi kör med spektrums dx9 radio samt spektrums dongel ws1000.

« Till start