Drönartävling i vardagssrummet

Drönartävling i vardagssrummet

Något som brukar vara väldigt populärt på fester eller middagar är att ha olika sorters lekar. En av dessa som vi brukar köra går ut på att flyga minidrönare i en bana som vi bygger upp i ett av våra rum. Det finns ganska många olika sorters drönare i denna storlek och skillnaderna är inte särskilt stora. De är lätta och faktiskt ganska hållbara om man är något sådär försiktig. Extra propellrar kan dock vara bra att ha till hands. I vilket fall, bygg upp en bana av olika föremål att passera. Tex under stolar, mellan böcker, hålutrymmen i bokhyllor m.m. Låt de tävlande köra två och två och tävla mot varandra. Det brukar vara oerhört uppskattat och även de som aldrig provat att flyga drönare brukar efter en liten stund tycka det är riktigt kul.

Vill man lära sig konceptet om hur drönare funkar är dessa små varianter väldigt bra att börja med. De brukar säljas i färdiga paket med allt man behöver. Reservdelar kan vara lite knepigt att få tag i och behövs ett batteribyte så krävs det lite kunskaper om elektronik och lödning.

Racerdrone för nybörjare

Racerdrone för nybörjare

Köpte mig en Eachine wizard x220 för att börja köra lite drönare på ”riktigt”. Den stora skillnaden mellan att flyga en racerdrönare och en drönare från t.ex DJI är att du bestämmer själv vilka begränsningar den skall ha genom programmering av flightconrollern. En Mavic från te.x DJI, den kan du inte flyga upp och ner. Den kommer tillbaka av sig själv om du skulle förlora kontakten. Den lutar aldrig mer än ett visst antal grader hur mycket du än drar i spakarna. Den undviker till och med objekt som är i vägen. Det gör INTE en racerdrönare, den flyger dit du styr den, punkt. Ofta rakt ner i backen. Det krävs en hel del träning för att bemästra konsten att styra en sådan här manick. Det finns som tur är en hel del olika simulatorer att ladda ner och öva på. Det rekommenderas starkt. Sedan är det väldigt bra att läsa på en hel del innan. Man kommer behöva lära sig programmet Betaflight eller Cleanflight för att programmera sin flightcontroller. Själv kollade jag mycket på youtubern Joshua Bardwell: https://www.youtube.com/user/loraan Han har filmer om det mesta gällande drönare, mycket lärorikt.

Transportväska för drönare

Transportväska för drönare

Att få med sig allt som behövs när man skall ut och flyga kan vara lite bökigt. Att skaffa sig en transportväska är därför något jag verkligen rekommenderar. Jag köpte en sådan som är fylld med skumplattor som man själv anpassar för innehållet. Det kan vara en god idé att i förväg planera vad som skall få plats och hur man tänkt att det skall ligga i väskan. Sedan ritar man ut på skumplasten och tar bort materialet så att innehållet passar.

I väskan jag har finns det nu plats för:

  1. Två racerdrönare
  2. En sändare
  3. DJI Googles + batteri
  4. 4st drönarbatterier
  5. extra propellrar
  6. lite olika verktyg och reservdelar

Hade ryggsäck och påsar innan väskan införskaffades och det var mångt mycket krångligare att komma åt det man behövde. Skulle man vilja planera om uppläggningen i väskan finns nya skumplattor att köpa som tillbehör.

Lär dig flyga RC på iMac med spektrum dx9

Lär dig flyga RC på iMac med spektrum dx9

Som nybörjare av modellflyg eller drönarflyg kan det vara en smart idé att investera i en simulator som man lär sig grunderna i. Till Windows-baserade datorer finns det en hel del olika att välja mellan men till Mac är utbudet inte så stort. Med det sagt så är de som finns riktigt bra så misströsta inte. Aerofly RC8 heter den som enligt mig är bäst när det gäller modellflyg. Många olika modeller och inställningar. Grafiken är väldigt realistiskt och känslan är riktigt bra!

För racerdrönare finns också flertalet simulatorer och den jag har fastnat för heter Velocidrone. Den har stöd för multiplayers så att du kan tävla mot andra. Många olika drönare att välja mellan och man kan anpassa drönarnas specifikationer som man vill. Det finns många färdigbyggda banor men man kan också bygga sina egna vilket är en kul detalj, kanske man vill bygga upp sin egna trädgård för att träna innan man ger sig på den i verkligheten.

För att kunna använda en simulatorn behöver man ha någon sorts sändarkontroll som går att koppla till datorn, antigen en dedikerar kontroll dom är gjord för simulatorer eller en riktig sändare med USB eller en dongel som kan kopplas till datorn. Vi kör med spektrums dx9 radio samt spektrums dongel ws1000.

Propellrar

Propellrar

På de allra flesta flygplan sitter det någon sorts propeller som driver flygplanet framåt, även jetmotorer har propellerliknade element (fläktar) men där har de en liten annorlunda funktion. Det finns dock jetmotorer som driver ”vanliga” propellrar där propellrarna är direktverkande i luften.

Det finns många olika sorters propellrar, 2-bladiga, 3-bladiga osv. Den vanligaste sorten på små flygplan är den tvåbladig varianten. Den är den mest effektiva men det finns orsaker som gör att man inte alltid väljer det ändå. Flerbladiga propellrar är tystare då pereferihastigheten vid spetsarna är lägre. Den kan också vara så att motorn är väldigt stark och att en tvåbladig helt enkelt skulle bli för stor. Krafterna som verkar på en propeller är enorm. Vid höga varvtal är centrifugalkraften stor och för att få ner hastigheten på propellern kan man istället lägga till fler blad. Vissa flygplan har även ställbara propellerblad vilket innebär att man kan ändra vinkeln med vilken propellern skär igenom luften. På så sätt kan man ha samma varvtal (constant speed) på motorn oavsett effekt från motorn. Vid högre effekt ju högre vinkel. Vid landning kan man använda en varierbar propeller som broms med ”reverse speed”, man ändrar helt enkelt vinkeln så att den blir negativ och istället pressar luften framåt i stället för bakåt. Detta brukar man kunna höra vid landning då det låter som att piloten gasar på, vilken hen också gör. Dessa propellerblad brukar också kunna vridas (flöjlas) helt och hållet så att luftmotståndet blir så litet som möjligt. Denna funktion är väldigt bra om en motor skulle gå sönder i luften då en stillastående (oflöjlad) propeller agerar som en stor broms.

Formen på en propeller är strömlinjeformad och har samma funktion som en flygplansvinge. När propellerns blad snurrar genom luften skapas ett undertryck framför och ett övertryck på bakom vilket förflyttar luftmassan bakåt. Väldigt snabba propellrar har nu för tiden ofta en böjd form vilken ökar effektiviteten samt dämpar ljudnivån när spetsarna går igenom ljudvallen.

DJI Osmo pocket

DJI Osmo pocket

Välkommen till hemmavideoprouktgänget! Som ett komplement till Mavicen gick jag och köpte en DJI Osmo pocket. Vilken liten härlig krabat! Filmar i 4k med en stabilisering som är i klass med proffsutrustning! I alla fall för en som mig. Lite knepigt att få färgkorrigeringen att matcha Mavicen men det går! Då jag filmar i D-log med Mavicen och med D-cinelike med pocketen skiljer sig utgångsmaterialet sig åt och behöver korrigeras för att matcha varandra i post-production. Det finns massor av duktiga redigerare som visar hur man gör på youtube och då jag själv inte är någon expert brukar jag leta upp någon bra video och följa instruktionerna. Efter tillräckligt många redigeringar kanske det sätter sig :) Kan varmt rekommendera denna kamera som trots sin storlek filmar fantastiskt bra. Men som alltid med små sensorer lämpar den sig för film i dagsljus. I dåligt ljus är det svårt att få till något bra så om man vill filma i mörker med en stabiliserande produkt får man klättra några prissteg och kanske köpa sig en DJI Ronin och sätta dit sin favvorkamera som klarar tuffa ljusförhållanden.

Här är en bra förklaring om vad D-log är:

Flight controller (FC) så fungerar den

Flight controller (FC) så fungerar den

När jag började med RC flyg i slutet på nittiotalet fanns det inga flight controllers eller speciellt avancerad utrusning att bestycka flygtygen med. En enkel radiomottagare och analoga servon var det man fick nöja sig med. Drönare var det ingen som sysslade med då de utan dagens teknik hade varit helt omöjliga att flyga.

Idag gör tekniken att både flygplan och drönare kan flyga utan speciellt mycket input från en pilot.

Som nybörjare idag kan man i förväg bestämma (med rätt utrustning) hur mycket ”flyghjälp” man vill ha från en dator ombord. Man kan t.ex bestämma att lutningen åt ett visst håll inte kan överskrida en viss vinkel, att flygplanet eller drönaren rätar ut sig när man släpper spakarna. Detta gör det nästan omöjligt att krascha.

Den stora skillnaden mellan stabiliseringssystemen som sitter i flygplan och drönare är att drönarens system är mångt mer avancerat.

När det gäller flygplan har piloten full kontroll över motorns hastighet och stabiliseringssystemet sköter rodren med hjälp av gyron.

I en drönare är det flight controller som sköter motorernas hastighet. Flight controllern är konfigurerbar och programmeringsbar för att passa i olika sorters drönare. När en pilot t.ex vill att drönaren skall flyga framåt så ges spakutslag framåt. Flight controllern ger då de olika motorerna rätt rotationshastighet för att detta skall ske. För en kort stund börjar de bakre motorerna snurra lite snabbare och de främre något långsammare så att drönaren börjar luta.

Flight controllern läser av sitt läge med hjälp av gyron och accelerometer flera tusen gånger i sekunden och skickar därefter signaler till motorerna som ändrar varvtalet för att bibehålla stabilitet och samtidigt få önskad effekt från pilotens input.

Många flight controllers tillåter flera så kallade flightmodes som enkelt väljs med en switch på sändaren. Ett exempel på en fler-modes setup (i detta fall 3) kan vara att i läge 1 stannar drönaren helt när spakarna släpps med hjälp av GPS-positionering, accelerometer och barometer, i läge 2 låses maximal lutning till ett visst gradtal som gör det omöjligt för piloten att slå runt och i läge 3 ges piloten full kontroll. Med hjälp av en sådan setup kan man i situationer där man ”tappat bort sig” enkelt slå över till läge 1 där drönaren stabiliserar sig själv och stannar på stället.

Ta kort med din drönare

Ta kort med din drönare

Om man har införskaffat sig en drönare är det ju väldigt enkelt att börja ta en massa foton och filmer. Man bör dock hålla tungan rätt i mun när man sedan vill visa upp dessa! Många har åkt dit helt enkelt för att man inte vet vad som gäller. Generellt sätt skall man alltid ansöka om spridningstillstånd hos lantmäteriet för bilder och filmer man tar.

Man får inte sprida bilder på skyddsobjekt så som militära anläggningar, fängelser, hamnar m,m.

En enkel regel är att man själv skall kunna urskilja vad det är för byggnader som kommer med på fotot eller filmen samt att dessa inte är ett skyddsobjekt. Om man till exempel tar ett kort där horisonten kommer med kan man ju lätt räkna ut att det är svårt att se så långt och man kan därför inte vara säker på om något otillåtet kommer med.

Bilder med horisonten synlig måste alltid få tillstånd innan publicering. Ett undantag för krav om publiceringstillstånd är bilder med bostäder, allmänna byggnader och vägar likt bilden ovan.

Lär dig av en youtuber

Lär dig av en youtuber

En hobby med drönare och modellflygplan är en både teknisk, praktisk och teoretisk hobby. Man behöver ha koll på mycket inom elektronik, mekanik, aerodynamik, programmering och inte minst förstå sig på konstruktionerna man håller på med.

Helt klart lär man sig allt eftersom men det finns väldigt många duktiga youtubers som delar med sig sin kunskap.

Här listar jag några av mina favoriter:

Joshua Bardwell

Detta är en kille som kan det mesta om racerdrönare och det som hör där till. Han har många förklarande videos från det enklaste till det mest avancerade. Han lär dig hur programvaran till drönaren fungerar, hur du programmerar den och varför det fungerar som det gör.

RamyRC

Ramy bygger och flyger stora modeller av airliners. Han är otroligt duktig på att bygga så av honom kan man lära sig olika byggtekniker. Jag skulle gissa att hans stora intresse ligger i just byggandet och inte så mycket i själva flygandet. I min mening överdrivs hållfastheten i konstruktionerna vilket resulterar i väldigt tunga modeller. Han hade nog vunnit på att bygga lättare modeller som då inte behöver den styrka som dem han bygger idag. I vilket fall så blir modellerna helt otroliga.

FliteTest

Ett gäng killar som började med att filma olika små projekt och som idag har vuxit till en hel verksamhet. De har köpt ett stort hus som de gjort till en stor modellflygverkstad med alla tänkbara verktyg och maskiner. Utanför har de vad jag tror är en golfbana de köpt som nu används som testflygområde. Mest roliga projekt att titta på och få inspiration ifrån.

RCLifeOn

En svensk kille som gör roliga videos om sina olika projekt. Jordnära och väldigt underhållande. Duktig på det tekniska och finurlig när det gäller nya projekt. Inte så mycket lärande men en kul inspirationskälla.

Lars Christensen

En dansk kille som jag lärt mig det mesta av när det gäller Fusion360. Ett cadprogram som är fantastiskt att konstruera i. En 3-d printer är nästan ett måste när man sysslar med denna hobby. Lars lär dig det du behöver för att komma igång med att printa dina egna delar.

Drone Film Guide

Den här kanalen tar upp olika filmtekniker för att hjälpa dig få till riktigt bra drönarfilmer. Allt från hur du bör flyga till hur du får till redigeringen av dina filmer.

Wizzard 220 nya motorer, DJI Air Unit del 2

Wizzard 220 nya motorer, DJI Air Unit del 2

Sådär! Då var det klart :)

Uppgraderingen blev riktigt lyckad! Flyger hur bra som helst och är riktigt kul att flyga. Bara att byta från 3S till 4S gör väldigt mycket. De nya motorerna låter trevligare och bilden i DJIs system är i en klass för sig. En ny sak till är att mottagaren bytts ut till en Spekrum 4651t med telemetri så nu kan den skicka info till radion om te.x signalstyrkan vilken kan vara trevligt när man flyger en bit bort.

De bakre stagen printades med inkapslade muttrar så de sitter ordentligt, antennhållaren för DJIs antenner printades i flex så att de är lite mer hållbara vid "eventuella" krascher ;)

Har haft lite problem med radions räckvidd när mottagaren suttit inuti och antennerna pekat snett bakåt, tror att de hamnar i skugga av kolfiber-ramen lite för ofta. För att råda bot på det konstruerades den övre plattan med en hållare där bak samt en tillhörande liten specialanpassad låda för radiomottagaren. Det käcka med detta är att mottagaren enkelt kan tas av när drönaren skall packas ner i transportväskan vilket gör att det får plats två drönare :)

Flight controller till racerdrönare

Flight controller till racerdrönare

Valet av flight controller till sin drönare kan var svår med alla varianter som finns på marknaden. Det finns inte så mycket rätt eller fel utan den skall passa applikationen man bygger helt enkelt. Man behöver veta sitt behov innan man skaffar sig en.

Det finns några olika storlekar men standar är med fästhål 30,5X30,5mm som passer det flesta ramar. Skall man bygga en drönare med return-to-home funktion behöver flightcontrollern ha kompass och barometer. Detta går att lägga till externt men lika bra att köpa en som har allt man behöver från början så slipper man extra vikt. Just för return-to-home behövs även en GPS och den är alltid extern och kopplas in till flight controllern via en av UART-kontakterna.

I detta fall var jag ute efter en flight controller till min Armattan Marmotte som skall bli en FPV-racerdrönare och då behövs varken kompass eller barometer. Däremot är det najs om den kan kopplas direkt till DJIs air unit utan att jag skall behöva löda en massa och då hittade jag denna flight controller från Diatone Inovations: MAMBA 405DJI

Den har alla nödvändiga funktioner och lite därtill. Denna variant såldes även som ett stack med PDB (power distribution bord) och ESC (electric speed controller) i ett. Fartreglagen (ESC) är på 50A vardera och kommer räcka väl till mina motorer.

Jag kommer inte använda DJIs radiosystem så DJIs airunit kommer bara agera sändare för digitalvideo och info från flight controllern till DJI FPV googles.

« Till start