Nytt drönarprojekt, Armattan Marmotte anpassad för DJIs digitala FPV-system

Nytt drönarprojekt, Armattan Marmotte anpassad för DJIs digitala FPV-system

Då har hemsestern börjat och ett nytt drönarprojekt satt igång. Denna gången blir det en Armattan Marmotte förbered för att kunna flygas med DJIs digitala FPV-system.

Skillnaden mellan en vanlig Marmotteram och den anpassat för DJIs system är att kameraburen är omgjord så att inte propellrarna syns i bild, överplattan har hål för antennerna på rätt ställen och det bakre utrymmet bakom distanserna är måttanpassat för DJIs airunit.

Armattan Marmotte ligger i det övre prissegmentet och är väldigt välgjord.

Bottenplattan som är gjord av kolfiber kommer i ett stycke och kameraburen är gjord i titan.

Specifikationer

  • Ramvikt ca 115g
  • Mått, motor till motor 236mm
  • Bottenplattans stjocklek 4mm
  • Delar: Kolfiberram, titanbur, aluminiumdistanser, stålskruvar
  • Moneringsmått motor 22mm
  • Stack-höjd 20mm

Rekommenderad övrig hårdvara

  • Motorer 2306
  • ESC 30A
  • Propellerstorlek upp till 5,5"
  • Lipo: 4-5s/1500mAh

Ramen köpte jag här

Visa inlägg
Winglets till modellflygplan, 3-D printade

Winglets till modellflygplan, 3-D printade

Har lyckats lära mig programmet Fusion 360 någorlunda och lyckats skapa winglets till ett av mina modellflygplan.

Helt onödigt men kul :)

På riktiga flygplan är dessa winglets dock viktiga. De minskar luftmotståndet vid vingspetsarna samt ser till att vingarna har bättre funktion. Utan winglets bildas luftvirvlar vid vingspetsarna. Lufttrycket är högre på vingens undersida och lägre på ovansidan vilket gör att luften vid vingspetsarna går runt från undersidan till ovansidan och bildar en virvel vilken påverkar både luftmotståndet och rodrens funktion. Ju tyngre flygplanet är desto starkare blir virvlarna.

Det finns många flygolyckor som kan härledas till dessa virvlar. Mindre flygplan som hamnar i en virvel från större flygplan påverkas ordentligt, här är ett exempel på ett mindre flygplan som startar precis efter att ett lite större flygplan flugit förbi på låg höjd.

Med winglets styrs luften ifrån undersidan av vingen mer kontrollerat och gör virvlarna betydligt mindre samtidigt som man bibehåller rodrens funktion ända ut till spetsarna.

Visa inlägg
Drönarflyg på jobbet, mätning av area

Drönarflyg på jobbet, mätning av area

Idag kom min Mavic Pro till användning på jobbet, vi behövde fotografera en yta ovanifrån för att lättare kunna mäta upp arialen. Jag var inte den som var den och ställde så klart upp. Taket var en perfekt plats att utgå ifrån med stora fina ytor och bra utsikt :) Med ett referensföremål på plats var det bara att stiga upp så högt så att hela ytan syntes i bild och sedan räkna ut arealen.

Visa inlägg
Ta kort med din drönare

Ta kort med din drönare

Om man har införskaffat sig en drönare är det ju väldigt enkelt att börja ta en massa foton och filmer. Man bör dock hålla tungan rätt i mun när man sedan vill visa upp dessa! Många har åkt dit helt enkelt för att man inte vet vad som gäller. Generellt sätt skall man alltid ansöka om spridningstillstånd hos lantmäteriet för bilder och filmer man tar.

Man får inte sprida bilder på skyddsobjekt så som militära anläggningar, fängelser, hamnar m,m.

En enkel regel är att man själv skall kunna urskilja vad det är för byggnader som kommer med på fotot eller filmen samt att dessa inte är ett skyddsobjekt. Om man till exempel tar ett kort där horisonten kommer med kan man ju lätt räkna ut att det är svårt att se så långt och man kan därför inte vara säker på om något otillåtet kommer med.

Bilder med horisonten synlig måste alltid få tillstånd innan publicering. Ett undantag för krav om publiceringstillstånd är bilder med bostäder, allmänna byggnader och vägar likt bilden ovan.

Visa inlägg
Sopwith pup modell

Sopwith pup modell

Sopwith pup är ett biplan (två vingar i höjdled) som flögs under första världskriget. En trevlig typ som lämpar sig bra för modellflyg.

Planet på bilden är en väldigt enkel modell och styrs endast med höjd och sidoroder. Som motor används en fyrtaktsmotor som går på metanol blandat med ricinolja.

Motorhuven är gjuten i glasfiber efter att en form tagits fram. Modellen är klädd i ett färglöst tygliknande material som drar ihop sig när man värmer på det. Efter det är tyget klart för att målas.

Detta exemplar har inte flugit på flera år utan hänger som prydnad i taket.

Visa inlägg
Litet passagerarplan av golvisolering

Litet passagerarplan av golvisolering

Detta flygplan byggdes från scratch efter enkla tvåplansritningar som jag hittade på nätet

Materialet är 2mm golvisolering som är målad och klädd med plastfilm. Hittade två stycken mycket små impellerfläktar (ducted fans) som framdrivning så den är väldigt realistisk utan synlig propeller.

Landningsställen är inte infällbara men stötdämpare finns på plats, gjorda av små fjädrar och tunna mässingsrör. Trots storleken sitter det 5 servon i modellen: Två till skevrodren, ett till höjdrodret, ett till sidorodret samt ett till noshjulet så att modellen går att styra på marken.

Flygegenskaperna är sisådär, vingprofilen är en Clark-y och med bakåtsvepta vingar som smalnar av mot spetsarna blir detta en perfekt kombo för att vingspetsarna stallar först vilket medför att modellen klipper starkt åt höger eller vänster och går in en fin men ack så förödande spinn när modellen stallas (överstegras). Skall man flyga sakta görs detta med fördel på betryggande höjd så att man har tid att ta sig ur spinnen.

Visa inlägg
Servon till modellflyg

Servon till modellflyg

Servon är det som styr rodren på ett modellflygplan. Det finns en hel uppsjö av olika sorter och storlekar. De på bilden är så kallade microservon och väger något enstaka gram eller så.

De allra flesta servon fungerar genom att ett ok vrids kring en axel och på så sätt förflyttar rodret som sitter fast i servot med linor eller stötstänger. Det finns även linjära servon som alltså inte snurrar kring en axel utan fungerar i en rät linje.

Microservon passar bra till små modeller där styrkan inte är så viktig. Till större modeller använder man såklart större servon men högre kraft. Kraften mäts i kg/cm.

På enklare modeller krävs oftast bara två servon, Ett till höjdrodret och ett till skevrodren eller till sidorodret. På riktigt avancerade modeller kan antalet servon vara riktigt många beroende på hur många rörliga delar man har på modellen. En avancerad och stor modell kan till exempel ha servon till: Höjdroder, sidoroder, skevroder, flaps (bakkantsklaffar), slats (framkantsklaffar), luftbromsar, infällbara landningsställ, luckor till landningsställ, förgasare (förbränningsmotorer). Många stora modeller har dessutom två eller ännu fler servon till ett och samma roder beroende på storlek.

Visa inlägg
Propellrar

Propellrar

På de allra flesta flygplan sitter det någon sorts propeller som driver flygplanet framåt, även jetmotorer har propellerliknade element (fläktar) men där har de en liten annorlunda funktion. Det finns dock jetmotorer som driver ”vanliga” propellrar där propellrarna är direktverkande i luften.

Det finns många olika sorters propellrar, 2-bladiga, 3-bladiga osv. Den vanligaste sorten på små flygplan är den tvåbladig varianten. Den är den mest effektiva men det finns orsaker som gör att man inte alltid väljer det ändå. Flerbladiga propellrar är tystare då pereferihastigheten vid spetsarna är lägre. Den kan också vara så att motorn är väldigt stark och att en tvåbladig helt enkelt skulle bli för stor. Krafterna som verkar på en propeller är enorm. Vid höga varvtal är centrifugalkraften stor och för att få ner hastigheten på propellern kan man istället lägga till fler blad. Vissa flygplan har även ställbara propellerblad vilket innebär att man kan ändra vinkeln med vilken propellern skär igenom luften. På så sätt kan man ha samma varvtal (constant speed) på motorn oavsett effekt från motorn. Vid högre effekt ju högre vinkel. Vid landning kan man använda en varierbar propeller som broms med ”reverse speed”, man ändrar helt enkelt vinkeln så att den blir negativ och istället pressar luften framåt i stället för bakåt. Detta brukar man kunna höra vid landning då det låter som att piloten gasar på, vilken hen också gör. Dessa propellerblad brukar också kunna vridas (flöjlas) helt och hållet så att luftmotståndet blir så litet som möjligt. Denna funktion är väldigt bra om en motor skulle gå sönder i luften då en stillastående (oflöjlad) propeller agerar som en stor broms.

Formen på en propeller är strömlinjeformad och har samma funktion som en flygplansvinge. När propellerns blad snurrar genom luften skapas ett undertryck framför och ett övertryck på bakom vilket förflyttar luftmassan bakåt. Väldigt snabba propellrar har nu för tiden ofta en böjd form vilken ökar effektiviteten samt dämpar ljudnivån när spetsarna går igenom ljudvallen.

Visa inlägg
Drönartävling i vardagssrummet

Drönartävling i vardagssrummet

Något som brukar vara väldigt populärt på fester eller middagar är att ha olika sorters lekar. En av dessa som vi brukar köra går ut på att flyga minidrönare i en bana som vi bygger upp i ett av våra rum. Det finns ganska många olika sorters drönare i denna storlek och skillnaderna är inte särskilt stora. De är lätta och faktiskt ganska hållbara om man är något sådär försiktig. Extra propellrar kan dock vara bra att ha till hands. I vilket fall, bygg upp en bana av olika föremål att passera. Tex under stolar, mellan böcker, hålutrymmen i bokhyllor m.m. Låt de tävlande köra två och två och tävla mot varandra. Det brukar vara oerhört uppskattat och även de som aldrig provat att flyga drönare brukar efter en liten stund tycka det är riktigt kul.

Vill man lära sig konceptet om hur drönare funkar är dessa små varianter väldigt bra att börja med. De brukar säljas i färdiga paket med allt man behöver. Reservdelar kan vara lite knepigt att få tag i och behövs ett batteribyte så krävs det lite kunskaper om elektronik och lödning.

Visa inlägg
3-D printad spinner

3-D printad spinner

Idag fick min Prusa jobba lite igen. En liten micromodell som blivit liggandes fick en ny spinner. Helt vanligt PLA utskrivet med standardinställningar och 0,2mm lagerhöjd. Har haft en hel del olika märken av PLA men har fastnat för add:north filament som jag tycker funkar väldigt bra.

Jag fick rita lite och modellen blev lite snyggare :) Varför en spinner då? Jo såklart för att minska luftmotståndet och för att få ett jämnare luftflöde ut mot propellerbladen. Ingen racermodell dock, ration mellan vikt och drag är ca 1:1 när batteriet är fullt. Kör ett 2S 200mah så det är ett litet ett. Motor, mottagare och servon är av samma typ som sitter i E-flights micromodeller (Spektrums grejer). Modellen har ett vingspann på 535mm, vingyta på 5,5 dm2 och en vikt på 75g. Detta ger en vingbelastning på 13,6g/dm2.... att jämföra med en boeing 747 som kan ha en vingbelastning på... 74kg/dm2!

Visa inlägg